Information om ryggbedövning

Information om ryggbedövning

Hur kan ryggbedövning påverka dig och ditt barn? Vilka för- och nackdelar finns? Här hittar du svar på flera vanliga frågor om ryggbedövning.

Vilka fördelar har ryggbedövning?

Ryggbedövning ger en god smärtlindring, framför allt under öppningsskedet. Många kan vila en stund. För vissa hjälper bedövningen även vid framfödandet. Om du har högt blodtryck kan en ryggbedövning sänka det.

Vilka nackdelar har ryggbedövning? 

Värkarbetet kan försvagas, särskilt under utdrivningsskedet. 8/10 får därför värkstimulerande dropp. Värkstimulering kräver kontinuerlig övervakning av barnet med CTG (dosor på den födande kvinnans mage som registrerar fostrets hjärtljud och mammans sammandragningar). Vanligt förekommande biverkningar är svårigheter att kissa och klåda på kroppen. 1/10 får feber, 1/10 upplever svaghet i benen, 1/100 får postspinal huvudvärk, vissa får kortvarigt blodtrycksfall eller blir ömma i ryggen vid insticksstället. En del barn behöver längre tid att söka sig till bröstet för att påbörja amning. Det är inte rekommenderat att bada med ryggbedövning på grund av infektionsrisken.

Vilka är alternativen? Finns det andra alternativ?

Alternativa smärthanteringsmetoder är generellt mindre effektiva men ger inte heller samma bieffekter. För många är de tillräckligt bra. Exempel på alternativa metoder är bad, lustgas, TENS, akupunktur, Föda Utan Rädsla (FUR) eller liknande, värmekudde, närvaro av stödperson/partner och trygg personal. Det går även att lägga en lokal bedövning vid livmodertappen (PCB) under öppningsskedet, eller i slidan (PDB) under utdrivningsskedet.

När måste man bestämma sig? Kan jag avvakta med beslut?

Du kan bestämma dig under pågående förlossning. Det vanligaste är att ryggbedövningen läggs i öppningsskedet då livmodertappen är öppen 5-10cm. Om förlossningen går snabbt framåt eller befinner sig i slutskedet kan ryggbedövning bli svårt att hinna med och då kan det vara bättre att välja en alternativ metod.

Bra att veta:
  • Riskerna som beskrivs gäller framförallt förstföderskor. Omföderskor har generellt sett en lägre risk för biverkningar.
  • För majoriteten av alla som föder så avgör inte smärtlindringsmetoden hur förlossningen upplevs. Faktorer så som ett gott stöd, känsla av kontroll och huruvida smärtan (oavsett intensitet och smärtlindringsmetod) upplevs positiv eller negativ har visat sig ha större betydelse.
  • En födsel löper oftast på med normal progress. Vissa har dock en mer utdragen födsel på grund av att barnet inte ligger perfekt i förlossningskanalen, på grund av värksvaghet eller andra faktorer. Detta kan bidra till ett ökat behov av smärtlindring.
  • Alla ryggbedövningar tar inte optimalt. Den kan ta lite snett eller inte så effektivt som man hade önskat. Om den tar mer på en sida av kroppen och det inte går att korrigera med ytterligare smärtlindring så får narkosläkaren justera eller lägga om katetern i ryggen.
  • Det kan ta upp till 1,5 timme från det att narkosläkaren tillkallats till dess att man har en god effekt av ryggbedövningen, men oftast tar det ca 45 min.
  • Läs gärna mer om ryggbedövning på 1177.
Referenser (inkluderar men är inte begränsade till):
  • Svenska föreningen för obstetrik och anestesi. Information om ryggbedövning inför förlossning.2018
  • Prolonged passive second stage of labor in nulliparous women- Prevalence and risk factors: A historical a cohort study. Bjelke et al. 2021
  • Cochrane. Epidral vs non-epidural or no analgesia for pain management in labour. Cochrane 2018.
  • Föda barn. Från naturligt till högteknologiskt. Waldenström, U. 2007

Frågor kring denna information hänvisas till charlotte.elvander@bbstockholm.se

Läs mer här!

Smärthantering

På BB Stockholm vill vi att du ska få bästa möjliga förutsättningar för en lugn och trygg födsel.