Under de första sex månaderna innehåller bröstmjölken nästan all den näring ett barn behöver för att växa och utvecklas. Här i Sverige ger vi dock D-vitamin som tillskott de första två åren. D-vitamindroppar får du via din sköterska på BVC. 

Efter ett halvår är det bra att börja vänja barnet att äta vanlig mat också.

Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar sina medlemsländer att främja enbart amning i sex månader och därefter främja fortsatt amning och samtidigt komplettera med lämplig tilläggskost i två år eller längre. Socialstyrelsen och livsmedelsverket här i Sverige står bakom denna rekommendation.

Fördelar/hälsoeffekter med amning för barn

• Barnet får trygghet, kan själv styra när det vill äta och när det är mätt
• Barn som ammas har lägre risk att drabbas öroninflammation och magsjuka
• Amning är en av flera skyddande faktorer mot plötslig spädbarnsdöd

Fördelar/hälsoeffekter med amning för mamman

• Amning hjälper livmodern att dra ihop sig och ger minskad blödningsrisk efter förlossningen
• Amning är miljövänligt, billigt och enkelt då maten är hygieniskt förpackad och har rätt temperatur
• Amning påskyndar normaliseringen av mammans vikt efter födseln
• Amning minskar risken för ledgångsreumatism
• Amning ger troligen minskad risk för bröstcancer och äggstockscancer vid långvarig amning
• Amning frisätter “lugn och ro”- hormoner som ger avslappning och bättre kvalité på sömnen
• Amning ger minskad risk för postpartumdepression när amningen fungerar

Sugsignaler

När barnet vill suga kan det visa tecken på detta genom att vrida på huvudet från sida till sida, slicka och smacka eller söka efter något att suga på. En del börjar låta missnöjda och gråter. När barnet visar tecken på att vilja amma, lägg barnet till bröstet. Skrik är ett sent tecken på hunger. De flesta skrik de första levnadsdagarna beror på att barnet vill ha närhet eller mat.

Handstimulering/handmjölkning

Handmjölkning kan vara bra att använda sig av om barnet inte orkar eller vill suga, på så sätt får barnet ändå i sig de värdefulla dropparna råmjölk. Det är mer skonsamt mot bröstet att handmjölka än att använda pump. Med rena händer så håller du tumme och pekfinger på huden, som ett stort C, en bit utanför vårtgården. Tryck inåt bröstet och sedan vidare ut mot bröstvårtan, upprepa flera gånger. För mer information, se den här filmen om handmjölkning.

Råmjölk

Råmjölk finns i brösten redan under graviditeten. Det är oftast små mängder i början, men det som barnet får i sig är fullt tillräckligt för ett friskt och fullgånget barn. Råmjölken liknar smält smör i konsistens och i färg men kan också vara starkt orangegul eller genomskinlig. Råmjölken är mycket näringsrik och skyddar mot infektioner.

Mogen bröstmjölk

Den mogna mjölken rinner ofta till under tredje till femte dagen efter förlossningen. Den är vit och tunnare i kosistensen och kommer i rikligare i mängd än råmjölken.

Mjölkstas

Mjölkstas kommer när den mogna mjölken rinner till. Det är en normal, fysiologisk reaktion då brösten känns hårda, knöliga och varma. En del kvinnor kan få lite feber i samband med detta. Handmjölkning innan amning kan underlätta för barnet att få tag när bröstet är spänt och stort. Mjölkstas är inte samma sak som mjölkstockning. 

Amning de första timmarna efter födseln

Första timmarna efter födseln är barnet ofta piggt och vill amma. Då är det bra att låta barnet vara mycket hud mot hud med mamman. Barnet hittar då ofta själv till bröstet och börjar av egen förmåga att suga. Om barnet inte suger kan du börja handmjölka lite för att få igång mjölkproduktionen, så kommer mjölken lättare när barnet är redo. 

Här kan du se en film om att amma det nyfödda barnet.

Amning under barnets första levnadsdygn

Under det första dygnet behöver ni inte väcka barnet för att amma. Ha gärna barnet mycket hud mot hud, framför allt med mamma. När barnet är vaket och visar intresse för att suga (se sugsignaler) låt då barnet amma. Om barnet inte får tag kan du locka med några droppar bröstmjölk.

Amning efter barnets första levnadsdygn

Efter första dygnet bör barnet äta minst åtta gånger per dygn. Många nyfödda vill suga fler gånger än så. En del barn måste man väcka för att de ska suga de första dygnen. Förslag på sätt att väcka upp ett barn är lyfta upp barnet, byta blöja, klä av, locka med bröstet, handmjölka och ge barnet med sked. Låt barnet styra rytmen. Barn ammar vanligen ofta, 8-16 gånger/dygn med stor variation över dygnet. Som kvinna kan man uppleva att man ”ammar hela tiden”. Barnet styr tillgången av mjölk, ju mer barnet suger desto mer mjölk bildas det.

Fungerande amning

• Barnet har ett stort tag kring bröstet, kring både bröstvårta och vårtgård
• Initial smärta, när barnet börjar suga, som sedan släpper
• Barnet suger kraftfullt
• Barnet suger rytmiskt med korta pauser
• Bröstvårtan har samma form efter som innan amningen

Fungerande amning kännetecknas av att barnet vaknar av sig själv och vill amma. Barnet suger minst åtta gånger per dygn och upplevs nöjd efter avslutad amning. Efter att mjölken runnit till kännetecknas även en fungerande amning av att barnet kissar ca 5-6 gånger per dygn. Urinen är ofärgad och barnets avföring är gul.

Amningsposition 

Det är viktigt att ha en skön och avslappad position när du ammar. Håll barnet nära dig med barnets mage mot din mage. Vid liggande amning är det enklast att ni båda ligger på sidan mot varandra. 

Kost vid amning

Det är bra att äta en väl sammansatt kost när du ammar. Om du tror att barnet reagerar på något du ätit rekommenderas kontakt med BVC innan du utesluter något från din kost. Följ livsmedelsverkets kostråd för ammande.

Förvaring bröstmjölk

Bröstmjölk håller tre dygn i kylskåp och sex månader i frys. Tina eller värm mjölken i vattenbad.

Om du har mycket mjölk och vill donera, kontakta Modersmjölkcentralen, Södersjukhuset.

De vanligaste amningsproblemen är sugblåsor, sår och mjölkstockning

I början är det vanligt att man får sugblåsor på bröstvårtorna. Det beror på att bröstvårtorna inte vant sig vid den intensiva friktionen som amning innebär. Vårtan ska vara rund efter amning. Om vårtan är sned eller tillplattad kan barnets läge i famnen eller barnets tag behöva korrigeras.

Sår på bröstvårtan uppstår oftast pga av att barnet har ett för litet tag eller felaktigt läge vid bröstet. Såren kan du lindra genom att med rena händer smörja på lite bröstmjölk och lufta brösten. Man kan ibland behöva ge urmjölkad bröstmjölk på kopp eller sked om amningen blir för smärtsam. Det finns få belägg för att bröstvårdsprodukter är verksamma. Att använda amningsnapp kan lindra smärtan och avlasta bröstvårtan men det kan även medföra en del negativa effekter. Det är därför viktigt att den appliceras och sköts korrekt. Under BB-tiden hjälper vi dig med en plan för amningsnappen och utvärderar vid återbesöket. Du får information hur amningsnappen kan fasas ut.

Mjölkstockning orsakas av en inflammation i bröstvävnaden som ger svullnad som gör att mjölken får svårare att komma ut. Mjölkstockning uppkommer vanligtvis inte första vecka efter födseln. Symptom på mjölkstockning är sjukdomskänsla, hög feber, hårda knölar i bröstet och delvis rödflammigt och ömt. Orsaker kan bl a vara att barnet har fel läge vid bröstet,  att amningsmönster ändrats, en för tight BH och störd utdrivningsreflex. Om du fått mjölkstockning så försök att vila och dricka mycket. Värme, kyla, dusch och lätt massage kan lindra. Låt barnet börja amma på det stockade bröstet. Du kan ta smärtstillande, inflammationsdämpande och febernedsättande läkemedel som innehåller ibuprofen eller paracetamol. Om du inte blir bättre på två dygn ska du söka hjälp.

Behov av amningsstöd

Om amningsproblem uppstår inom barnets första levnadsvecka kontaktar du oss på BB på telefonnummer: 08-123 571 73. Från och med dag åtta är det BVC som tar över amningsrådgivningen. Om man upplever att man inte får tillräckligt med hjälp via BVC kan man söka hjälp på en amningsmottagning. 

Här kan du läsa och ladda hem vårdgivarguidens PDF om bröstkomplikationer i samband med amning.

Delamma

Om man under den första tiden väljer att både amma och ge barnet bröstmjölksersättning är det bra att erbjuda bröstet först och därefter ge ersättningen. Barnet behöver nämligen stimulera brösten regelbundet för att få igång och upprätthålla mjölkproduktionen. En annan anledning till att amma innan ersättningen ges är att maten kommer snabbare med nappflaska än vid amning vilket en del barn föredrar efter att man väl introducerat nappflaska. 

Flaskmatning

Bröstmjölksersättning eller urpumpad mjölk kan ges i nappflaska. Att ha ögonkontakt med barnet och att vara hud mot hud är viktigt för anknytningen mellan barn och föräldrar, det är därför en fördel om det är just föräldrarna som matar. Barn som flaskmatas äter liksom ammande barn oregelbundet och olika mängd vid olika tider på dygnet. Det är viktigt att följa barnets behov och önskan. Ha gärna barnet i halvsittande position och tänk på att mjölken kommer snabbt ur en nappflaska och mata därför barnet i lugnt takt med kortare pauser. Första dygnet rymmer barnets magsäck ca 10 ml, andra dygnet ca 20 ml osv. Efter första levnadsveckan följer BVC viktutvecklingen och ger rekommendation om matmängder.

Se en film om flaskmatning här.